måndag, januari 13, 2014

men äntligen!





10 krispiga minusgrader och kritvit pudrigt täcke. 
hade nästan gett upp hoppet om vintern men så kom den som en räddning när november räckte ända in på det nya året. 

jag ropar hurra, gissar att många inte håller med mig... 

innan solen gått upp imorse var det förstås lika mörkt som förra veckan och min åttaåring sa ett svagt 
- mamma, varför väcker du mig mitt i natten? 
när jag mjukt puffade på henne strax innan sju. 

men om man ridits av mardrömmar nattetid och nattvandrat så känns morgonen obarmhärtig, så är det ju. 

måndag morgon och snart är det ledig helg för min del - som man längtar! 


2 kommentarer:

smile sa...

Här har jag en sexåring med mardrömmar (och en mamma och pappa med akut sömnbrist) och inga tecken på snö. Tyvärr. Men sexåringen erbjöd sig att göra en snödans för att locka fram den. "Jamen det finns ju regndans?" typ.

Så glad att se att du fortsätter blogga. Saknat dig. God fortsättning på det nya året!

Anna sa...

så himla gullig unge! ( & lite synd om er!)

tack snälla! vilken pepp!