igår var det en konstig dag.
den började bra. Brallisen sov typ hela natten och ända till 7.30 kors i taket. när vi piffat å fixat så tog vi bilen till Nortan. jag å Brallisen knoppa lite i bak å pappan körde. när vi kom fram så sprang vi direkt till fiket "en liten smula" tror aldrig att jag kan ledsna på det fiket ;D mumsiga mackor å varm choklad - mumma! Brallisen åt som vanligt uselt och ville inte ens smaka på vår mat. hon var lite dämpad lixom. innan vi knatade vidare så shoppade vi lite julisar där inne. till vem? det visar sig när tomten varit här! hittade ytterligare klappar i några andra affärer. helt enkelt en lyckad resa! Brallisen låg helt nerbäddad i sin vagn och tittade med stora ögon omkring sig. inte likt henne då hon alltid sitter mer utanför än innanför vagnen i vanliga fall....
när vi kom hem for pappan å handlade en gran, en kungsgran för 400:-.... trodde jag aldrig! men han skyllde på att det blir vår första gran och "never more". Brallisen ville inte somna, inte så ovanligt. men kinderna hennes var röda som tomater och hon var brännhet. tempen visade 39.3. nu åker vi in till akuten bestämde jag. låter kanske löjligt att åka in för 39 graders feber men bebisen har ju dragits med rosslande å slem-hostningar i mer än tre veckor så jag var orolig att det börjat växa i det där slemmet.... dessutom hade hon börjat bli snabbandad och det pep som sjutton i bröstet.
på akuten möttes vi av en tomte-gumma, typ 60 coh inte så gullig som det låter... när jag förklarade läget sa hon: man blir snabbandad av feber. sen satte hon örat om hennes bröst och sa: jag hör då inget! sen tillade hon: hon verkar ju pigg! morrrrr, tittade på J och försökte lugna mig. varför varför varför denna dumma attityd??? jag känner väl mitt barn. trots hennes misstrogna blick blev vi insläpta på ett undersökningsrum och efter mindre än 10 minuters väntan kom docktorn in. en man i sina bästa år, kanske 70. lugn och metodisk. Brallisen tittade med stora ögon och var som en liten ängel. han tittade i öronen coh kunde konstatera dubbelsidig öroninflammation. sen lyssnade han på bröstet, usch jo det låter inte bra. spateln i halsen visade en röd hals. han ordinerade crp och inte ens vid detta stick i fingret sa Brallisen ett pip (syrran däremot var mer orolig att J skulle svimma men det var han ju inte ens i närheten av att göra). crp visade inget men dr vill inte helt släppa hennes hals. inhalation av Ventoline var nästa grej. Brallisen satt hos pappa men nu ville hon inte vara med. pappan å systern fick kämpa tappert för att hålla kvar masken på den sprattlande å skrikande Brallisen. när dte var klart snyftade hon och var ganska upprörd, sen kräktes hon - rakt ut på pappans skor. det var bara slem och man kan ju förstå hur mysigt det måste ha varit att ha det åkandes upp å ner. fy sjutton! efter kräket infann sig ett lugn hos henne. genast lättade andningen något och även jag och J pustade lite.
vi hastade vidare till apoteket å handlade allt vi skulle. nu knoppade barnet äntligen i bilen, ca 10 min tills hon blev väckt av hostandet. stackars! när vi kom hem var det bara hopp i pyjamasen å i med medicinen å vällingen. sen somnade hon nästan utan protester. skönt för henne!
är så glad att jag litade till min mamma-intuition och åkte in! dr sa dessutom att om hon inte blir avsevärt bättre till imorgon så ska vi komma in igen. så det så, dumma tant i inskrivningen som är döv. natten har varit bra, konstigt nog. sen vakna hon tidigt och var uppe en stund. har kanske sovit 30 min nu. är lite ledsen i ögat att mina vänner som skulle komma idag itne kan komma allihopa som planerat. inet bebbarna i alla fall.
nä nu ska jag lägga in sillen.
kram å puss!
