det är inte ofta man vill berätta att man varit en dålig mamma.
att tålamodet inte fanns till en femåring.
att martyrskapet över 0 av 2 kalas igår gick överstyr.
att jag lät hormonerna ta över.
att jag gömde mig i tvätthögen för att slippa underhålla.
jag är inte stolt någonstans.
och jag bad henne om ursäkt.
- kanske blir det en bättre dag imorgon?
och hon, med sin villkorslösa kärlek, la sin lilla svala hand på min kind och torkade mina tårar.
tittade storögt på mig i mörkret när hon borde sova.
förmodligen begrundande den vuxna i sängen bredvid henne som så många gånger ter sig yngre än hon.
och ändå älskar hon.
och ändå förlåter hon.
stora vackra tjej, din mamma älskar dig - och idag ska jag låta dig förstå det.