utanför stod en tjej i 17-årsåldern som hade ett fång rosor i famnen.
-hej, har du din ma..... eh, eller, oj, eller eeeh, förlåt!
sen kommer hela svadan om hur rosorna ska finansiera deras fotbollsklubbsresa.
jag ljuger och säger att jag inte har några kontanter för dyra snurkna rosor vill jag inte köpa.
när hon ska gå avslutar hon med:
-eh du, förlåt.
framför mig ser jag hur hon exploderar av skratt och skäms inför sina vänner ute på gatan. det här var garanterat kvällens snackis bland vännerna och för familjen.
och jag skrattar själv gott åt det fortfarande.
