tisdag, mars 25, 2014

på min runda


sprang igår.
och kände livet i mig. 
klockan 17 och solens strålar värmde fortfarande. 
det doftade från grillar med kött och jag fick en föraning av sommaren. 

efter några tunga veckor då jag varit låg och tvivlat på min kompetens känns det som om det äntligen vänder uppåt igen. 
jag har inte varit ny på jobbet på 9 år och för en orolig och nervös själ är det verkligen en utmaning. 
bara att lära känna en hel hoper nya människor gör mig helt slut. 
helt slut. 

men igår fick jag en känsla av att den kunskap jag trots allt insupit under de här åren på min gamla anställning finns där, och jag fick använda dom. 

jag kanske klarar det här! 

tack springturen för att du gjorde mig hel igen. 

byxan!



den här vintern alltså, att den aldrig vill ge sig. 
tristaste sortens väder också. 
häromveckan var jag så less på mina svarta jeans att jag tog mig i väg till närmsta centrum och inhandlade 3 par nya byxor. 
inte jeans! 

dessa blå-leopardiga byxor nedan har jag ännu inte funnit i butik, men på Gina Tricots hemsida finns dom... tillsammans med nätta och perfekta bågar! 
i helgen satte jag Essies Tart Deco på naglarna och njöt av färgklicken, passar för övrigt perfekt till clutchen från Ceannis. 
och den vita tröjan då? en några säsonger gammal från Lindex, letar en tunnstickad vit dito - har ni tips?? 

armbandet från Cruciani fick jag av en kär vän och det är nog det som kommer sitta på precis hela sommarsemestern. 

de vita och silvriga Nike sneakerserna - älskar dom! 
men de verkar slutsålda precis överallt... 

glad tisdag! 



navy-white

söndag, mars 09, 2014

swoosh bara


den där fredagen, den som jag skulle ha använt till att träna, packa och komma i form för ledighet blev inte riktigt som tänkt. Inte alls faktiskt. 

Den lille mannen kom upp på morgonen och somnade om i soffan. Två gånger. Utan frukost. Men med några vändor till toa. Maginfluensa, det värsta jag och min bacillskräck vet. 

Den tappre lille mannen kvicknade till framåt lunch och fick i sig lite yoghurt och jag vädrade och tvättade för allt vad tygen höll. Städade och kastade kettlebells med stöd från sonen i soffan. 




pappan kom hem och löste av medan jag och stora for till Friends Arena för att värma upp Mello-gänget. Genrepet var en familjefest, fullt av kids under 10 år och några enstaka lite äldre. Precis samma show minus det långsamma röstningsförfarandet. Hon tindrade och höll takten till Sanna, ställde sig på stolen och sjöng med till Oscar Zia och när Ace gick på fick hon feeling och dansade i mittgången. Min lilla mello-prinsessa. 
På vägen ut passerade vi tre vita limousiner. 
- mamma, sedan när jag blir popstjärna då ska jag bara knäppa med fingrarna så här och så ska du åka med mig. 

Så var det med den saken! 





Lördagen spenderade vi genom att fara närmare 60 mil genom vårligt Sverige upp till underbara Bruksvallarna med mormor och morfar. Inklämd mellan två bilstolar, mycket lyckliga var mina kettlebellsprövade ben över att äntligen bli utsläppta. 
Som kalvar på grönbete kastade ungarna sig över overallerna och gav sig ut i snön innan middag. 
Mello en gång till och lördagen var komplett! 




Söndagen var solig här uppe. Tänk er några plusgrader,sol och till det 80 cm snö i pisterna. Livet, det säger jag er. 
Min envisa son har nu för första gången i sitt liv åkt utförs och om jag får vara lite partisk måste jag säga att han är en naturbegåvning. 
Imorgon börjar skidskolan och jag ska njuta av 1,5 timme av eget glidande i backen. Så ska en måndag firas! 

Nu sover ungarna sött och jag sitter med nylackade naglar och lyssnar till mina föräldrars samtal. Ögonlocken är så tunga som de bara är efter en dag i backen och jag är nere i varv. 

Lycka är fjällsemester. 

torsdag, mars 06, 2014

lycka är


att ligga nära sin son, under lodjurstäcket och lyssna sig igenom Martin Widmarks underbara Lyssna på djuren. 

höra honom säga: 
- nä fy, den låter hemskt! om syrsan, skallerormen och pungdjävulen. 
för att sedan bläddra vidare till valdjuren och lejonen, och med öronen helt på spets ta in alla ljud. 

uppleva tillsammans. 




Martin Widmark har även skrivit böcker om LasseMajas Detektivbyrå samt Rakel. 
hans språk träffar mig, och barnen skrattar och lyssnar. 

Lyssna på djuren finns att köpa bland annat på Adlibris


ps. I know what the Fox says :) 

måndag, mars 03, 2014

samtidigt på Instagram


puh alltså. 
när veckorna och kvällarna går i ett och jag knappt sitter med mina egna tankar en endaste liten sekund. 
så energidränerande på samma gång som det gör mig helt uppfylld. 
måndag kväll nu och jag kan inte förstå var de närmsta fem dagarna tagit vägen. 
flax flax bara. 


torsdagskvällen spenderade jag iförd pumps och prickig blus på stor baluns. 
250 kvinnor och några enstaka män; 
ljudnivån mina vänner - ljudnivån. 

svettig, lomhörd och med ett leende på läpparna gick jag därifrån innan klockan slagit 22 med ett litet glas vitt innanför västen. 







fredagen fösvann i ett sus. 
stannade över på jobbet en stund och köpte surdegsbröd med mig på vägen hem. 
somnade under fredagsmyset och väcktes av pussar. 

lördagmorgon :: 

- mamma, är du pepp på kalaset?? frågar nyblivna sexåringen. 

det kan du ge dig på!! 

tricket för lyckat barnkalas? 
lagom få så de hinner känna sig sedda. 
och prickiga godispåsar skadar ju inte heller. 





tänk att några få små människor kan få en så trött ändå. 
kvällspromenad med maken, en timme bland hästhagar och lervälling. 

en dusch och en powernap medan han fixade ihop en mycket efterlängtad trerättersmeny. 
själv satte jag mig på soffan med ett glas Amarone och förortens blekaste ben. 

ju längre kvällen led fick jag ånyo svart på vitt att mannen jag valt är den bästa jag någonsin mött. 
puss på dig!  





rödvinsmorgon. 
ni vet lite segt i ögonlocken. 
långsam frukost, städning och Vasalopp. 
bakade två sorters småkakor och fluffade grädde till semlorna. 






tre timmar till med familjen på kalas. 
när man bara kan sitta och snacka och titta runt i rummet och njuta av sällskapet. 
bästa söndagsnöjet. 

... och sedan var det bara att röja, diska, laga mat och tvätta lite till.
den där soffan, ljuset och resterna från lördagsgodiset såg mer inbjudande ut men helgen har ju sitt begränsade antal timmar. 





söndagsmiddag. 
med tankar högt och lågt, en sexåring och en åttaåring som går igång på dödsångest gör att samtalen blir djupa och allvarliga. 
inget man skojar bort. 
barns viktiga riktiga känslor. 

att efter det faktiskt sitta en timme i soffan framför Jills veranda med Kristian Gidlund på Svt Play. många tårar. 
stora, okontrollerade, tysta. 
se det

somnade tätt intill. 
sov tungt i sex timmar. 
vaknade knappt av klockan. 
åtta timmar jobb. 
nu en stund med datorn på magen innan sängen igen.
det var den måndagen det. 

tre arbetsdagar till innan långledigt. 
så efterlängtat!