jag vet att jag skrivit det för men: vad skulle man göra utan sina vänner??!!??
idag for vi till W. för att hon vet att jag är ledsen ibland. hon har talat så mycket om sina döttrar, idag 5 och 7 år gamla. hon har berättat för mig att den äldsta var en drömbebis. hon sov å sov å sov, åt på bestämda tider och fann sig i allt. nästa barn kom som en chock. hon gjorde allt tvärtemot sin syster. skrek och hade humör, precis som Brallisen. W säger; jag hatade henne (fast man vet att det inte var det hon gjorde men att det nog kändes så). så idag fick jag komma hem till dom för att träffa dessa två underbara tjejer och deras härliga mamma.
jag möts av W och hunden. Brallisen hoar och pekar och ska genast upp i famnen. W ler. vi tar en liten fika innan vi går för att hämta dom stora tjejerna på skola och förskola. vi hinner prata mycket på vägen, om allt och lite till. sådär härligt avslappnat kändes det. samtidigt som vi båda visste vad som låg därunder och puttrade. att vi har likadan erfarenheter. men hon ligger några år före mig och ville visa att man inte ska ge upp hoppet bara för att ens barn är ilsket som liten. så hämtade vi först den stora. en tjej som i mycket påminner om mig som liten: lite lillgammal, förståndig och som gärna lyssnar på vad dom stora snackar om. sen hämtade vi den lilla. ett blont yrväder med ett stort leende och pyttesmå tänder i den glada munnen. ett barn som numera är sin mammas bästa kompis.
på vägen hem igen pratade W med sina döttrar:
kommer du ihåg (till den lilla) att när du var liten så skrek du en massa och gjorde mig vansinnig??
näe.
men nu är vi ju bästa kompisar?
ja.
men jag är ju inte bara mamma, jag är ju W oxå.
ja.
och W älskar att dansa, shoppa och dricka vin.
ja (ha ha ha skrattade dom alla tre).
kände bara att det var så underbart!
tänk att det kan bli sådär. jag och en dotter som tycker om att prata och umgås med mig. som man kan diskutera med. som man kan dansa med. som man kan shoppa med. som man kan vara glad med nästan för jämnan. hon gav mig hopp inför framtiden. tack för allt W!!!
måndag, april 02, 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

1 kommentar:
Okj nu ligger jag kanske några år för många i förtid men om jag hade betett mig likadant som när jag var liten flicka till min mor hade hon förmodligen varit ett nervvrak idag. Jag växte upp och förstod att mamma; det är en himlans bra människa egentligen!! Nån som går att ha roligt med, någon att umgås med. Någon att älska villkorslöst. Mammut är bäst!!! Det tycker SÄKERLIGEN Brallisen med!
Skicka en kommentar