den här dagen

allt känns så litet. hela bloggen. allt det jag tycker är jobbigt bleknar. igår möttes jag av beskedet att en av mina äldsta och bästa vänner har drabbats av cancer. en tjej som jag alltid hyst stor beundran för. redan när vi var 15 år var hon en tjej jag såg upp till. för hon strålar, hon kan tala för sig, hon får folk att lyssna, hon tar plats, hon är omtänksam och hon är sig själv.

jag är orolig och tänker mycket på dig vännen. men jag är trygg i vetskapen att du klarar dig igenom det här. för du kan allt!

jag hejjar på dig!