en liten trasa

det här är en tuff vecka för barnen.
7-16 fyra dagar, sen ledig den femte.
så hårt har det inte varit sen dom började i höstas.
jag är så glad att vi för det mesta får ihop det till max 3 st 7-16 dagar i veckan, och oftast 2. och ibland en helt ledig dag.
sån lyx det är med skiftjobb ändå!

Blixten är trött som en liten trasa när man hämtar honom. han blir så glad att han inte vet var han ska ta vägen när man kommer. han sträcker sina armar mot mig och skriker med tårarna droppande längs kinderna.

väl hemma är det film och matlagning som står på schemat och sonen är heeeelt förstörd. han cirkulerar och försöker febrilt sysselsätta. blodsockret är i knähöjd och han är hungrig som en varg. i brist på annat tuggar han i sig hörnet på Brallisens kalaskort. vilket givetvis resulterar i en tillsägelse. krokodiltårarna forsar och han lägger sig raklång på golvet och ylar av ånger och irritation över att bli satt på plats. snoret hamnar i en pöl på golvet och dom små fötterna sparkar rytmiskt mot golvet.

efter maten är han from som ett lam.
kvällsproceduren går som smort och jag lägger honom i hans säng. stryker honom över kinderna och ögonen. andhämtningen lugnar sig och hans lilla varma näve kryper upp längs min arm. jag säger godnatt älskade finaste du och går ut genom dörren.

han sover innan hunnit ned för trappen.

♥ lilla mamman