en annan dag var det kris & panik vid middagsbordet.
båda barnen var helt slut efter dagisveckan och föräldrarna dito efter jobb.
Brallisen fick ett ryck och började krångla och inte äta.
protesterade högljutt och satte sig på tvären.
då tog jag henne i hampan och förde henne upp på sitt rum.
för hemma hos oss är det inte ok att skrika vid middagsbordet.
visst, man kan protestera och framföra sina åsikter men man förstör inte middagsfriden för resten av sin familj.
r e s p e c t
respect
en stund senare kom hon nerhasande och sa:
-jag har bestämt mig nu, jag vill äta mat.
helt ärligt så får jag utslag av föräldrar som låter barnen ta över och bestämma i hemmet.
-nä det går inte att borsta tänderna just nu, han bara skriker.
jag säger: det är ju lättare att borsta när ungen skriker.
-han blir så arg när han ska sova så han får vara uppe lite längre.
jag säger: inget barn har dött av att vara arg.
-jo han äter godis, han känner sig orättvist behandlad annars.
jag säger: ärligt talat, du orkar bara inte ta diskussionen med att din ettåring inte får godis som storebror.
jag är en firm believer av att barn behöver en styrande hand. någon som visar rätt & fel. på alla områden när dom är små och mindre och mindre ju äldre dom blir visar att dom klarar av att ta kloka beslut själva.
visst, Brallisen kan få välja kläder nästan alla dagar men hon får inte välja att gå ut i sandaler mitt i vintern.
Blixten vill gärna inte sova middag men somnar sen som en klubbad i två timmar när man väl lagt honom.
jag är inte rädd för att mina barn ska bli arga på mig.
det hör ju till.
och jag vet att dom älskar mig lika mycket som jag älskar dom.
deras kärlek tar inte slut bara för att jag tar obekväma beslut som för sekunden påverkar deras mående men gör dom sympatiska, omtänksamma och fritänkande i längden.
ett skräckexempel inom detta område är några bekanta som undrade hur jag fick barnen att sova så gott om nätterna, och lägga sig så tidigt.
dom hade problem med att få gossen att komma till ro.
-jaha, hur dags lägger ni honom då? och vilka rutiner har ni?
-ja vi lägger oss mellan 23 och 02 så det blir ju däromkring. då läggs han i vår säng.
ärligt talat, behöver jag berätta mera?!
rutiner rutiner rutiner
kan låta hur präktigt och tråkigt som helst men det är vad som får den här familjen att inte bli dysfunktionell.

3 kommentarer:
Vad skönt att läsa dina ord!
Jag trodde nästan att vi var själva om med vår styrande hand här hemma. TAck!
Håller helt med dig. Rutiner, rutiner, barn älskar rutiner. Kämpa på! KRAM VÄNNEN Alltid lika klok.
Mia: ni är verkligen inte ensamma!! barn behöver vägledning, stå på dig!!
NM: KRAM!! usch vad länge sen vi sågs!!
Skicka en kommentar