15.30

det är något som låter.

snurrar runt i den varma sängen.

försöker få upp dom igensvullna ögonen.

lokaliserar ljudet till golvet och telefonen.

dags att vakna...

det är inte ofta jag sover tills klockan ringer i ett streck.

ärligt talat har dom här 6 1/2 timmarna knappast gjort underverk.

än en gång måste jag ta mig till dagis med kuddmärken i ansiktet,

morgonrufs i håret och en andedräkt som skrämmer den tuffaste och

möta alla tillfixade pigga föräldrar.

mina barn kommer att få ryktet om sig att tillhöra lodismamman.

härligt.