att jag aldrig kan lära mig

igår hade jag ett inlägg i fingrarna som försvann i fredagsmyset:

fredagscoctail

springmask, vattkoppor och kräksjuka går på dagis.

undrar vad vi får njuta av i helgen.

det kunde ju varit roligt.

sen utmanade jag ödet två gånger under gårdagen genom att säga:

-jag vågar knappt säga det men nu har dom varit friska länge!

att

jag

aldrig

lär

mig

när vi skulle lägga oss och maken skulle titta till barnen så hör jag ett ANNA uppifrån.

Blixten kaskad-kräktes över hela sängen.

trött, olycklig och darrande duschades han och sängen sanerades.

sen har vi bytt en gång till för att sedan ge upp och lägga honom hos oss.

jag har legat stel som en pinne och lyssnat efter konstiga hostattacker.

det som gör mig mest ledsen är att vi skulle firat min bästa väns 30-årsdag idag samt att barnen skulle sovit hos min syster.

Brallisen gjorde precis vad jag skulle vilja göra: bröt ihop och grät.

nu tuggas här vitpeppar och jag hoppas att Blixten inte smittar oss alla.