idag är det så måndag och jag är halvvägs in i min jobbdag.
något ni kanske inte vet är att när jag arbetar är ungefär 80% av alla blogginlägg förplanerade och helt ospontana.
eftersom min chans att fulblogga från jobbet är väldigt liten.
ja nu kanske ni tycker att det hädanefter är skittrist att läsa min blogg.
buhu!
men grejen är den här: jag gillar verkligen dig Bloggen och er Bloggläsare!
och jag har skrivit så fingrarna blöder om kvällarna eller förmiddagarna eller ungefär alla lediga sekunder jag har för att hålla er uppdaterade om alla viktiga detaljer i mitt liv.
men: under semestern har jag insett hur mycket tid mitt bloggliv tar. för när jag sätter mig här, skriver några rader och tittar in hos er så glömmer jag tid & rum.
rum som i rum som innehåller dammråttor, tvätthögar, bordsskivor som behöver oljas, fotografier som skall limmas och böcker som skall läsas.
jag måste verkligen försöka fokusera på mitt liv irl den här hösten, men jag gillar verkligen mitt internetliv också.
det får försöka te å bli en gyllene medelväg.
jag får avsätta några timmar i veckan till att svara på kommentarer och titta in hos er mina vänner.
hoppas ni är med mig när inläggen förmodligen blir färre, tvåvägskommunikationen slöare och mina besök hos er färre.
det är inte ni - det är jag.

7 kommentarer:
Känner igen mig i det du skriver... timmarna rinner iväg.
Kram på dig och hoppas du hittar en medelväg!
Så länge du inte slutar...! :)
Usch, jag fick lite knip i magen där.
Tänkte att nu skulle du säga tack å adjö :(
Skönt att du bara säger hej svejs!
dear blogwriter. det är ok. :) Jag kommer att läsa när du skriver.
Kram
Du skriver, jag läser :-) Antalet inlägg och frekvens spelar ingen roll. Men om du skulle sluta blogga skulle jag nog bli ledsen på riktigt... Kram på dig!
Vi hörs då ;)
så rara ni är allihopa!!
Skicka en kommentar