jag skrev det här inlägget för ett tag sen. men vågade aldrig publicera det. för att jag tyckte det var lite förmätet av mig att skriva som en liten bok om amning. som om någon annan än min kompis skulle bry sig lixom. men så kom vi att prata om amning inatt på jobbet och då bestämde jag mig för att what the heck - jag kan ju skriva precis vad jag vill!
för några veckor sedan var det en kompis som sa:
- kan du inte skriva om amning? det behövs att du gör det!
inte för att jag tror att jag är särskilt revolutionerande men here it goes:
ammar du?
funkar det bra?
mår ni bra?
härliga tider! fortsätt med det!
ammar du?
går det dåligt?
är både mor och barn ledsna?
inte strålande tider... - vet du att det finns nappflaska?
nämen så kan man väl inte skriva? eller jo. för jag tycker att det är så lätt. men vet att det inte är så lätt.
amning är ju galet förknippat med glädje, närhet, kärlek, ömhet, lycka och viktuppgång.
men det är ju lika förknippat med sveda & värk, gråt & tandagnisslan, sömnlöshet, oro, psykisk förvirring och hungriga barn.
jag tycker så här:
det är väl underbart om det går bra att amma! barnet får i sig den allra bästa näringen. närheten ges på köpet. du har alltid maten med dig och du får glada hejjarop från omgivningen om du fixar det förutom om du gör det offentligt typ när du fikar.... det är en win win situation lixom. att det kan vara lite svårt att få barnet ur föräldrasängen och att sluta amma sen behöver jag ju inte nämna så högt.
men snälla, amma inte om du gråter/mår dåligt medans du sitter där med en tutte i vädret bara för att du ska amma och inte vill i själen alternativt att ungen inte vill/hajjar hur man gör/blir mätt. jag tror inte på något som får mor eller barn att må dåligt. det kan aldrig vara bra att sitta och gråta medan man ammar sitt barn. det får nog mjölken att surna. såklart det inte får men så tänker jag ibland.
jag har ju förmånen ?? att träffa mycket ammande mödrar och tuttande barn på jobbet och i vardagen. jag vet att det kan vara hemskt jobbigt att amma. och ett under & mirakel för en del. det är ju så olika det där.
nästan alla mammor tror nog att det är bara att slänga fram en tutte och så grejar ungen resten. och visst, så kan det vara. men långt ifrån alltid. det kan vara ett slitgöra i flera månader för att få det att funka och lagom det funkar bra är det dags att börja med mat och vänja av.
kanske är det bra att ta sig en rejäl funderare:
vill jag slita för amningen? är jag beredd att göra vad som helst för att få det att funka?
eller:
kan jag tänka mig att göra ett försök? - funkar det inte så får ungen flaskan.
summa sumarum:
ditt barn kommer inte att tacka/skuldbelägga dig för att du ammade/inte ammade.
det kommer bara att vara lyckligt över att du såg till att de fick något i magen och växte och blev starkt.
var nöjd glad & stolt över att du klarat att bära och föda ditt barn in i din fantastiska familj och ge det så mycket kärlek att det spricker. that's all that matters.
sådärja: nu kommer jag att bli halshuggen av amningsgruppen på jobbet. löneförhöjning lär jag ju inte heller få.... jo men det har jag ju redan fått!
♥ lilla mamman
fredag, december 05, 2008
näe, jag förstår faktiskt inte
blogger är ju kompis med Google.
därför skaffade jag på skoj ett google analytics konto för att jag blev så himla nyfiken på vilka som kommer hit och gluttar. sen glömde jag bort det.
men jag vete fan.
på hela tiden har jag haft 3 besökare.
det var den 17 november.
ja. kanske har jag tryckt på någon konstig knapp eller nåt.
♥ lilla mamman
därför skaffade jag på skoj ett google analytics konto för att jag blev så himla nyfiken på vilka som kommer hit och gluttar. sen glömde jag bort det.
men jag vete fan.
på hela tiden har jag haft 3 besökare.
det var den 17 november.
ja. kanske har jag tryckt på någon konstig knapp eller nåt.
♥ lilla mamman
torsdag, december 04, 2008
Blixten goes crazy
han börjar bli stor tror jag.
tar sig ton.
gör väsen av sig.
bestämmer.
idag ville han å det bestämdaste inte vara i barnpassningen när hans far skulle träna. han grät och krävde att bli hämtad.
sen är han lite mera kräsen med maten. he says when, he says what.
när han inte får leka med det han vill, typ jättevassa grillbesticken så blir han lite putt. och gallskriker. för han förstår nej.
men annars är han faktiskt fortfarande en hemskt snäll bebis. ja snart barn kanske.
♥ lilla mamman
tar sig ton.
gör väsen av sig.
bestämmer.
idag ville han å det bestämdaste inte vara i barnpassningen när hans far skulle träna. han grät och krävde att bli hämtad.
sen är han lite mera kräsen med maten. he says when, he says what.
när han inte får leka med det han vill, typ jättevassa grillbesticken så blir han lite putt. och gallskriker. för han förstår nej.
men annars är han faktiskt fortfarande en hemskt snäll bebis. ja snart barn kanske.
♥ lilla mamman
oj då.
det har redan blivit torsdag och det enda jag lyckades publicera under gårdagen var en bild på min mans egenhändigt gjorda kokosboll i äggfacket i kylskåpet.
och jag som gjorde så mycket trevligt.
*fått sovmorgon t.ex. ända till halv 7 sov han. ja Blixten alltså.
*lämnade en glad Brallis på dagis. iförd både Meandi och tofsar. till skillnad från pappans paraduniform på dotra: jeans och tischa. utsläppt rocker-hår.
*läst att dom ska sänka räntorna. hög tid att låna till utbyggnaden nu kanske?
*haft en mysig dag på stan med en grymt trevlig tjej.
*inhandlat sista julklapparna och lite annat strunt.
*sovit i Brallisens knä framför tvn.
*fått en puss av Blixten.
*tränat step-intervall.
*haft lönesamtal och nästan fått det jag hoppades på (inte det jag önskade, för det är utom all rimlighet)
och nu är det natt och torsdag då ja.
och jag jobbar.
jag har något skräp i ögat. jäkla skräp.
men annars är allt bra.
♥ lilla mamman
det har redan blivit torsdag och det enda jag lyckades publicera under gårdagen var en bild på min mans egenhändigt gjorda kokosboll i äggfacket i kylskåpet.
och jag som gjorde så mycket trevligt.
*fått sovmorgon t.ex. ända till halv 7 sov han. ja Blixten alltså.
*lämnade en glad Brallis på dagis. iförd både Meandi och tofsar. till skillnad från pappans paraduniform på dotra: jeans och tischa. utsläppt rocker-hår.
*läst att dom ska sänka räntorna. hög tid att låna till utbyggnaden nu kanske?
*haft en mysig dag på stan med en grymt trevlig tjej.
*inhandlat sista julklapparna och lite annat strunt.
*sovit i Brallisens knä framför tvn.
*fått en puss av Blixten.
*tränat step-intervall.
*haft lönesamtal och nästan fått det jag hoppades på (inte det jag önskade, för det är utom all rimlighet)
och nu är det natt och torsdag då ja.
och jag jobbar.
jag har något skräp i ögat. jäkla skräp.
men annars är allt bra.
♥ lilla mamman
onsdag, december 03, 2008
tisdag, december 02, 2008
dagens citat
-man skulle behöva en stödstrumpa till magen oxå...
ja det kunde varit jag som sa det, men det var en kollega och jag lovade henne sekretess.
men visst kan vi hålla med, eller vad säger du Fröken L?
same same but different
idag har det varit sim-baby utbildning på avdelningen. galet bra och utbildande. var trött när jag åkte hem. det tar på en att försöka ligga steget före i akuta situationer. det var:
dåliga barn som skrek, folk som sprang fram och tillbaka, ordinationer till höger och vänster, teamwork, mediciner in och blod ut, stressigt och rörigt men glatt humör.
men sen kom jag på, det skillde sig inte så mycket hemma:
glada trötta barn som skrek, mammor och pappor samt Brallisar som sprang fram och tillbaka, önskemål till höger och vänster, teamwork, mat in och ja-ni-vet-vad ut, stressigt och rörigt men glatt humör.
inte konstigt att det inte känns så himla främmande att gå till jobbet ibland då....
freeze
jag önskar att jag kunnat frysa tiden en stund idag.
när Brallisen schamponerade Blixtens hår.
hon gick in i uppgiften med liv och lust.
skrattade så hon tjöt.
Blixten ställde sig upp och dunkade sina små nävar baljan.
hans ögon lös av beundran och han skrattade så han tjöt även han.
mitt hjärta stannade nästan.
man behöver inte så mycket mera.
GI Joe in da house!
lilla Blixten har gjort sin morfar stolt idag.
idag har han övat ålning medelst hasning UNDER den utdragna nedersta kökslådan.
det är rätt smalt där.
sen var han under soffbordet igen och skaffade sig en krigsskada.
han fick ett skrapsår och bula i bakhuvudet.
men: he's a tough one!
måndag, december 01, 2008
dagens citat
-mamma, jag är inte bakis!
jag och J bara tittade på varandra. vad har hon fått det ifrån?
vi enades om att hon förhoppningsvis inte vet vad det betyder....
en freudiansk felsägning? näe tack!
hon menade nog något annat, typ..... skakis?
ehurm....
mina pelargoner verkade visst inte så glada över att ha tillbringat lite tid under en meter snö... idag kom dom och knackade på och ville in. men dom var så anskrämliga att dom får stanna därute.
ja vad säger man, gröna fingrar har jag då rakt inte.
the entertainer
vem gav min dotter uppåttjack i frukostvällingen??
den här dagen har varit gaaaaaalen!
hon pratar snabbare än Petter och skrattar ungefär lika mycket som Babben på amfetamin. helst åt sig själv - I might add.
hon har farit runt som Snurre Sprätt och röjt fram allt som finnes i lekrummet, hennes rum och Blixtens rum.
hon har ätit och smulat och inte alls kunnat sitta stilla.
mitt på dagen var hon tvungen att kapsejsa i sängen någon timme för det varit så galet tempo på förmiddagen.
sen kraschade hon i några djupa trots och skriperioder men det kan knappast räknas för de var så korta.
jotack, klockan är inte ens 18 men både pappan och jag kan tänka oss att somna sött i soffan om några timmar.
Blixten då?
han har varit stum av förundran och glad över att få hänga i hennes kölvatten.
hon kommer att bli något stort, dotra.
Etiketter:
Brallisen,
familjen T,
knasigheter,
sömn är livet
oj så tyst det blev här nu då...
mmm, så kan det gå när man inte mår bra!
jag har jobbat två nätter, gått på ett kalas, försökt dricka vin med maken samt ta hand om barnen samtidigt som jag mått sjukt illa.
det är nästan så jag gjort ett gravtest för att det varit så hemskt likt de första månaderna med bebbe i magen (ja, med Blixten i magen varade det ju av och till i 9 månader iofs....)
idag har jag än så länge lyckats få i mig två rostisar och en liten knäcke. allt min kropp vill ha är socker men det finns det inte hemma. får nog ta en tripp till affären senare.
och jag som har så mycket att göra!!!!
huset ser ut som hej-kom-och-hjälp-mig.
så jag undrar: hej! vem kommer och hjälper mig??
vi har nog enda huset på gatan utan julgardiner, stjärnor och adventsljusstakar. men Brallisen fick äntligen öppna första luckan i sin presentkalender idag så lite lycka är det allt i huset.
nähä, kanske man skulle susa igång med badrummet och storstädningen då?
fast helst vill jag bara äta godis framför Oprah....
tjing!
Etiketter:
Brallisen,
gnäll,
jag,
skrutt skräp å sjukdom,
sömn är livet
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)




