trevligt och gott väntar jag mig!
tisdag, november 24, 2009
måndag, november 23, 2009
helt plötsligt
ska jag jobba inatt eftersom maken ändå skulle vara ledig imorgon och vi får mindre VAB
och just nu känns det lättare att gå till jobbet istället för jobbet med att försöka få i ett stycke jättestark och ledsen son 3 x 10 ml Kåvepenin frukt.
hittills har han spytt 2 x 30 ml obestämbar klibbig sörja blandat med dagens lunch.
dagens mest spännande
har du facebook?
jag älskar facebook.
jag tror att det ger en ganska sann bild av människor i stort.
de som gärna glänser i det riktiga livet med skrytklockor och märkeskläder har ofta statusuppdateringar som visar allt dyrt dom shoppat och alla dyra resor.
kulturtanterna skriver om viktiga konstiga utställningar och citerar klassiker som kreti och pleti sen missförstår och kulturtanten får räta ut frågetecknen.
psykfallen skriver långa långa utläggningar, och uppdaterar 5 ggr per dag, om allt som händer och gärna det som är jobbigt för att sen få 17 kommentarer om hur s y n d det är om dom och s t y r k e k r a m. hey, get a life blogg typ.
vardagslyxarna som under veckorna skriver ner matsedeln för kvällen och till helgen hurrar för fredgsmys coh lägger upp vintips till tacos.
småbarnsföräldrar med dåligt samvete som måste berätta alldeles för många gånger hur mycket dom älskar sina barn och precis vilka aktiviteter som försiggår istället för att leka på riktigt.
kort sagt: du kan kreera den sanna bilden av dig själv och många har nappat på idén.
jag?
lördagens citat
måndag morgon
och alla är, konstigt nog, piggare och gladare idag än igår.
hela familjen har, som vanligt, sovit hela natten.
Blixtens feber, rossel, snor och kläng kvarstår.
medan min yrsel & frossa övergått i ett lugn som bara VAB kan göra med en.
på agendan idag:
promenad till det lilla lilla centrumet.
lättakut för att kolla öronen.
klippa Blixten.
kolla leksaksaffären.
luncha rester.
ringar morfar.
hämta tösabiten.
vara en god lekmamma.
vara en god matmor.
vara en god fru.
Ullared-feel-bad-tv.
nu börjar veckan!
söndag, november 22, 2009
det är kanske svårt att tro
att den här pojken som har en svamp på huvudet är sjuk.
men det är han i alla fall.
kom hem vid 01 imorse. till en Wii-spelande make och en son som precis somnat om efter en liten spyfest.
varm och snorig var han oxå.
vid strax efter 2 sprang han skrikande och gråtande ur sitt rum och efter det ville han inte vara själv någe mer.
med andra ord har jag inte sovit alls inatt och har varit nästan lika trött som Blixten under dagen.
det har varit en söndag i lugnets tecken.
Etiketter:
bilder,
Blixten,
gnäll,
skrutt skräp å sjukdom,
spyfest
igår
var jag på tjejmiddag med mina bästa vänner.
det är så skönt att träffa tjejer man känner så väl.
tjejer man känner så väl att man kan säga det man har på hjärtat
utan att ta ett djupt andetag för att dom vet att jag alltid menar väl.
jag vill dom inget illa när jag säger saker som kan vara lite obekväma.
mina hjärta slår för vänner som er!
puss och tack för en pangtrevlig kväll på McD :D
lördag, november 21, 2009
jag ser solen!
fredag, november 20, 2009
det bästa på hela dagen
det är inte ovanligt att det är mor- och farföräldrar som hämtar på dagis.
idag var en sådan dag.
en morfar kom för att hämta den lilla blonda killen med dom små glasögonen.
den glada pojken sprang emot honom med öppna armar, kärleken och värmen gick inte att ta miste på.
morfarn håller honom på en armlängds avstånd och synar honom med något varmt i blicken.
sen drar han honom närmare, lutar huvudet in mot pojkens ansikte, och stryker så försiktigt sin stora skrovliga näsa mot pojkens lilla mjuka. fram och tillbaka.
några sekunder av villkorslös kärlek.
tårarna droppade från mina kinder när jag satt mig i bilen.
vilken överraskning
jag tycker att det räcker nu.
och jag borde kanske anat det redan i onsdags,
att illamåendet var illavarslande.
klockan 11 vaknade jag kallsvettig och med oro i hela kroppen.
inom loppet av sekunder insåg jag att hela min kropp drog ihop sig i kramper och det var omöjligt att ligga stilla.
som i dimma steg jag ur sängen och försökte läsa på paketen i medicinskåpet.
tog en Diklofenak och försökte parera smärtan tills effekten skulle kicka in.
den uteblev.
förmådde inte att läsa fass, med risk för att inte förstå vad jag läste.
ringde i panik till jobbet och fick T på tråden.
en Dik senare kände jag värmen sprida sig i kroppen och lugnet nådde även hjärnan.
somnade i mina svettiga kläder och vaknade av larmet från mobilen klockan 15.
det är en lugn kväll ikväll.
*ring ring*
-godmorgon.
-godmorgon.
-är ni vakna?
-japp. är du trött.
-japp.
-du hämtar på dagis va?
-mmm, är det fredagsmys ikväll.
-ja.
-får jag prata med Brallisen.
-ja vänte lite: "Brallisen, ska du prata med mamma?"
"eh, näe jag brukar göra det på måndagar"
ingen i familjen var visst särskilt pratsjuk klockan 06.30 i morse.
kommunikation nu igen
det händer så fantastiskt mycket roligt när barn börjar på dagis.
och andra grejer som inte är lika roliga men det behöver vi ju inte fokusera på just nu.
Blixten pratade redan väldigt bra när han började i höstas.
med sitt ansikte.
dom långa markerade ögonbrynen rynkas eller ställs som frågetecken och ögonen talar för sig själva då munnen inte klarar det.
men nu kommer mer och mer i ord.
han går med sin "Nalles pekbok" under armen och vill helst krypa upp i knät jämnt och uppdatera sitt ordförråd.
där avhandlas allt från ärta till tår och anka.
en rolig grej han börjat med är att han numer säger ja och nej.
så man kan alltså ställa en fråga och förvänta sig svar.
när jag på kvällskvisten frågar om det finns något barn som vill ha välling sitter han i soffan och räcker upp sin lilla knubbiga hand och ropar ja högt och tydligt.
ibland kommer han insmygande, ställer sig i ett hörn med uppsikt över mig, med armarna på ryggen och så hmm'ar han.
som om han bara vill säga: mmm, ser bra ut morsan.
och så går han vidare. med sina bilar.
vad jag längtar efter att få veta vad som försiggår i ditt lilla ruffsiga huvud finaste du.
och andra grejer som inte är lika roliga men det behöver vi ju inte fokusera på just nu.
Blixten pratade redan väldigt bra när han började i höstas.
med sitt ansikte.
dom långa markerade ögonbrynen rynkas eller ställs som frågetecken och ögonen talar för sig själva då munnen inte klarar det.
men nu kommer mer och mer i ord.
han går med sin "Nalles pekbok" under armen och vill helst krypa upp i knät jämnt och uppdatera sitt ordförråd.
där avhandlas allt från ärta till tår och anka.
en rolig grej han börjat med är att han numer säger ja och nej.
så man kan alltså ställa en fråga och förvänta sig svar.
när jag på kvällskvisten frågar om det finns något barn som vill ha välling sitter han i soffan och räcker upp sin lilla knubbiga hand och ropar ja högt och tydligt.
ibland kommer han insmygande, ställer sig i ett hörn med uppsikt över mig, med armarna på ryggen och så hmm'ar han.
som om han bara vill säga: mmm, ser bra ut morsan.
och så går han vidare. med sina bilar.
vad jag längtar efter att få veta vad som försiggår i ditt lilla ruffsiga huvud finaste du.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)


