okej, om Brallisen ska cykla till dagis imorgon, vilket hon hotar med, så måste vi starta hemifrån vid 8 för att vara där till 9.
en promenix som utan barn tar max 1o minuter.
vi tog cykeln till centrum idag och det var en mycket ångestfylld resa. ett tag började jag undra om hon led av någon typ av stressymtom som hon ylade. alla små gupp, grushögar, asfaltskanter, bilar, människor och nerförsbackar var potentiella dödsfaror.
paniken hopade sig i hennes kropp och så fort jag släppte hennes styre.
det är inte lätt att släpa en ångestfylld 3-åring på cykel samtidigt som man manövrerar en sulky med en vild & galen 1-åring.
men: kanske detta innebär att jag inte behöver träna idag??
en bra grej med dagens promenad var i alla fall att vi tittade förbi husläkaren och fick en odling tagen på lille mannen. hoppas nästan att även han har lite moraxella i näsan.
nu är pizzan nästan klar och familjen sitter bänkad. det får mig att minnas gårdagens kommentar om maten:
-du det duger i fredstid.
då är det inte illa. inte illa alls.
.JPG)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar