faddrar & gudföräldrar

vi kom att prata om det idag på middagen.

hur tänker ni kring detta?

har ni valt några till era barn?

och isåfall varför??

jag och maken har valt ut 4 människor som vi gillar skarpt.

som gör skillnad i våra liv.

vi ville inte välja släktingar, för de är redan så involverade i våra barns liv att de inte behöver någon extra "titel" 

min bild av hur en "bra" fadder ska vara kommer från min uppväxt.

min goda vän H hade en gudmor som jag var avis på.

min förhoppning med de människor vi valt är att de ska göra skillnad i våra barns liv.

nu när de är små hoppas jag att de vill leka med dom och kanske kommer ihåg födelsedagar med ett kort eller så.

när de blir lite äldre hoppas jag att de kan hitta på upptåg tillsammans. 

bio, fika eller museum kanske.

att det ska vara ett tillfälle för Blixten & Brallisen att få lite kvalitetstid med en fin vuxen människa där de kan känna att de kan få utvecklas.

jag tror inte att det räcker med ett par föräldrar för att uppfostra ett barn.

mor- & farföräldrar har till uppgift att skämma bort lite skämtsamt men ändå ganska mycket sanning 

det här förhållandet känns mer som en inblick i en annan vuxens liv.

någon som de kan vända sig till när vi bara är helt pucko och inte fattar alls vad de menar 

en vuxen som ser dom och är intresserad av deras tankar & känslor och som tar sig tid.

en vuxen som kan förmedla en annan bild av hur det är att växa upp och ta ansvar, ha roligt, prata, fundera och reagera.

kravlöst.

från båda parter.

♥ lilla mamman

nu har jag inte alls skrivit det här för att jag har något att klaga på, om ni nu trodde det kära faddrar!!