när jag var på botten hade jag ett år när jag i princip inte unnade mig någonting.
inte kläder.
inte mat.
inte bio.
nada nothing.
mina älskade föräldrar ville göra mig glad och bjöd mig på en resa till London.
det jag minns av den är när jag fullständigt bryter ihop inne på ett enormt stort Top Shop.
jag ville ha allt men kände mig inte värd någonting.
kom hem från resan med en vit t-shirt.
och en nyckelring.
det var som en kulmen på det dåliga måendet.
jag är frisk nu.
men fortfarande har jag problem med att unna mig.
jag får dåligt samvete för att jag lägger uppemot 1000kr på saker jag gillar:
fika, sushi, läppglans, trosor, bijouterier bland annat.
saker jag inte behöver.
men tycker om.
känner att jag borde lägga dom pengarna i barnens sparkonton.
tungt att reda upp tankarna vissa månader.
jag
får
unna
mig
saker

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar