åh vad jag önskar att jag var lite tuffare och kunde ljuga lite bättre.
då hade även sonen varit vaccinerad vid det här laget.
trötta Brallisen bröt ihop på dagis när jag sa att vi skulle ta sprutan.
men i bilen ändrade vi fokus och hon när vi väl parkerat ville hon springa in och få sin spruta.
alla hon mötte i väntrummet vilket var några stycken... berättade hon för.
sjuksköterskan nöp henne i armen och sprutade in vaccinet allt medan tösen tittade ner på sin arm och sa inte ett pip.
men sen höll hon på att spricka av stolthet.
och glassen en snurrig precis som Vincent var den perfekta belöningen.
nu är det bara att hålla tummarna att det inte blir några biverkningar....
.JPG)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar