onsdag, oktober 20, 2010

så vaknade man en morgon och upptäckte att den lilla sonen inte är så liten längre

huden på hans armbågar har blivit sådär stor-barns-rynkig.

hände det verkligen inatt eller har jag inte varit helt uppmärksam på transformeringen?

han har i alla fall sitt bubblande bebisskratt kvar.

det gläder mig.

mycket.

annaliten kopiera

Inga kommentarer: