ett konstaterande.
så är det.
jag har alltid varit gammal.
först lillgammal. nu vanligt gammal.
men det är nog fint så.
nu när jag vant mig.
kanske därför jag inte hade någon större trettioårskris.
tisdag, april 19, 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
.JPG)
4 kommentarer:
Å tack! Du satte precis ord på något som jag misstänkt länge. Om mig själv. Jag är så pass gammal att jag börjat bejaka min inre tant. Den du!
:-)
fast inte tycker jag du känns speciellt gammal!
smile: du å jag! tanter är gölliga, det är bra
Frida: ibland anstränger jag mig, då kan jag nästan gå för 30. eller 18 om jag kommer till systemet ;)
Men tänk när du faktiskt blir gammal på riktigt, då kommer du ju garanterat vara ung liksom...det kommer ju vara riktigt nice ju! :D
Skicka en kommentar