imorse blev vi sena till dagis. jag försökte skynda på Brallisen så vi inte skulle komma försent. hon blev ledsen och allt tog självklart mycket längre tid. jag blev irriterad och gick på ganska hårt.
tills jag lugnat ner mig.
självklart måste man få bli arg. även på sina barn.
MEN:
det är ditt val! det är DU som måste se till att planera din morgon bättre för en treåring, eller andra åldrar för den delen, har inte den tidsuppfattningen att de kan det. och ska inte behöva bekymmra sig heller. och de ska inte behöva börja dagen med att bli ledsen av att den relation som står dom närmast skriker och gormar och försöker kränga på en mössa med ena handen och borstar tänderna med andra.
det är ditt val. du kan få morgonen att funka mycket lättare genom att gå upp tidigare och preppa inför dagisfärden. och det är ditt jobb som förälder att ge ditt barn den bästa morgonen varje dag, hela livet.
kom ihåg det lilla mamman!
men ibland blir det kaos. inte mer med det. det räcker att någon bajsar en extra gång för att all planering ska haverera. vi är ju inte mer än föräldrar. men då måste man kunna be om ursäkt.
när vi hastat ut genom dörren idag var varken jag eller Brallisen på topp. när hon väl satt i vagnen böjde jag mig ner, gav henne en puss mitt på munnen och sa förlåt. tänk att ett sånt litet ord kan göra hela skillnaden. hon blev som mjuk som sammet och mamman smälte. sen var det kul att promenera till dagis och snacka skit på vägen. man hinner lära sig mycket om livet genom att prata med sitt barn på vägen till dagis. många klokheter ryms i huvudet på en treåring - glöm aldrig det.
3 kommentarer:
Det här behöver jag lära mig. Jag kliver upp 2 timmar innan vi ska gå och ändå har vi "på tvären dagar" då allt går fel med en 3,5 åring. Vet inte men det blir om allt och jag får verkligen välja mina konflikter... Just nu känner jag mig som en monstermamma och just då kommer dessa pekpinnar på mig. Ursch vad jag mådde dåligt när jag läste detta inlägg, men skönt att andra känner likadant. Tänkvärda ord ialla fall de ska jag ta till mig.
Kram vännen.
Nina det var verkligen inte riktat till dig! det var en uppmaning till mig själv. och du har en fantastisk dotter och det kan man inte få om man inte är fantastisk själv både som mamma och människa. det får du inte glömma!
Det vet jag men det var så rätt i tiden för oss också. Imorgon blir det ingen stress för Sofie har feber och hosta. Piggar hon inte på sig så blir jag hemma .-( Men vi har ju inte varit hemma något i höst så det får bli invigning på det. Jo, en gång har vi varit hemma... kram vännen. Du kan alltid få till det med fina ord som värmer en.
Skicka en kommentar