guldlock

så här ser hon ut bakifrån den kära Brallisen. fast bilden gör henne tyvärr inte riktigt rättvisa. håret glänser faktiskt nu när det är schamponerat och balsamerat (fy det låter ju som gamla faraoner...) men hon är faktiskt superlockig!! och längst ner sitter en liten synttofs. kommer ni ihåg dom?? en tunn men ganska lång tofs som killarna sparade när man gick på låg/mellanstadiet under det underbara 80-talet. hade man tur så klippte killen man hade chans på av den så man kunde spara den i en ask med ett fint band runt. inte min kille. han gav sin till mormor... men jag ska inte gnälla - jag fick hans mors guldring när vi gifte oss ( jo jag gifte mig i 2:an eller 3:an, ett dubbelbröllop med en kille som präst, puss och hela baletten)

tur att jag är så duktig på att hålla tråden!!!

Brallisen synttofs kommer i alla fall inte att klippas av. den stannar, basta! fattar inte att ungen inte är håröm. hennes tunna lockiga hår blir suddigt på nolltid och det liknar farfars (Brallisens gammel-farfar, min farfar alltså). står ut som en boll från bakhuvudet, lite luddigt genomskinligt burr-krull. jag tvättar och sprayar på Natusans balsamspray (som jag läst är superbra till att skura handfat med!!!) sen sitter jag där med en glestandad kam och tragglar mig igenom varje tova. Brallisen sitter tryggt kvar och tittar på tubbarna. dessa jävla tubbar. fy så trist men Brallisen älskar dom fortfarande. sen lägger man henne och nästa morgon är det bara att börja om med håret.... ja ja, men gulligast är hon.

hon fick en klockren kommentar av V på bröllopet:
-hon bara föddes sådan medan jag slitit i flera timmar med det här (pekandes mot sitt huvud)

nu ska jag göra ett fotbad och äta ngt gott: keso? avokado? O'boy? kakor? popcorn? mackor med ost? hmmm, vilket problem jag har!!!
trevlig helg - det ska vi ha!