måndag, september 08, 2008

det var värt det!

igår, söndag. gick jag till jobbet. inte ont anandes i mina, ok -mammas, jeans.
jag och SK jobbade, ha ha snackade mest skit kanske, och tog hand om alla bebbarna.

sen när det var dags att logga ut sig så insåg vi att det inte kommer en 3e syrra till natten. och då var klockan alltså 21.30. hmm, dåligt! efter flera samtal fram och tillbaka så inser jag att det måste bli så att jag stannar kvar över natten oxå. jag var faktiskt inte så trött just då. men ärligt, när klockan var efter 2 trodde jag att jag var sjuk. kunde typ inte gå rakt och det myllrade framför ögonen. men efter l iite minestronesoppa och en tupplur med AB (inte den AB! ;D) i soffan så var jag nästan på benen igen och jag glömde hör och häpna ingenting. men jösses vad vi skrattade när vi satt och fikade framåt morgonkvisten. tårarna sprutade och vi flamsade som bara den. härligt när man kan göra det på jobbet sådär. alla var ju supertrötta och då behöver man inte vara speciellt rolig för att alla ska skratta.

vid 7 satt jag i bilen för att köra hem. tack och lov att jag precis köpt en cola att smutta på i bilen hem. annars kunde det no ha gått illa....

väl hemma möts jag av världens finaste familj. barnen glada och nyvakna och maken som bäddat åt mig på övervåningen. jag kröp ner omedelbums och sen hörde jag tass tass tass. Brallisen kom in för att mysa. hon låg bredvid mig och strök mig över håret och pussade på mig. hon höll mina kinder i sina små händer och gav mig fjäderlätta pussar mitt på munnen. sen sa hon: min lilla mamma. älskar dig.
synd att jag var för trött för att verkligen orka njuta av denna ovanliga kärleksförklaring.

vaknade till vid 12 snåret av att samma barn och make smyger in genom dörren. hon ville såklart ta middagsluren hos mig. hon skruvade sig lite. gjorde om sina kärleksförklaringar och somnade med ryggen mot mig. så hon såg inte tårarna som rullade på min kind när jag sörjde att hon börjar bli så stor...

ja, den lilla ungen gjorde hela nattens "slit" värt mödan.

♥ lilla mamman

PS. uppdatering för er på jobbet: när jag ringde för att kolla med bemanningen till morgondagen, tisdag, då jag inte planerar att jobba så var jag inte struken. nähäpp. det är tacken det....
men jag meddelade iskallt att jag inte planerar att dyka upp. basta.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Jisses. Att du orkar, skulle aldrig kunna göra kväll och sen natt. Har provat göra heldag 7-22 men jag var helt slut efter det.
Men...söta barn och söt make du har...

Anna sa...

jag orkade inte!!
man ska ju inte göra så men nöden har ingen lag...
jo, dom duger du ;D