livet enligt brallisen & blixten: Hemma!

måndag, september 22, 2008

Anonym sa...: Grattis!!

Hoppas att klockan som nu är åter på din arm kan ge dig energi glädje och ork!

Vet hur det känns att vara trött o orkeslös men att man ändå måste fortsätta fast man helst av allt vill dra täcket över huvudet o sova vidare. Ingen kul känsla men en dag vänder det!

Jag hade min vändningspunkt idag när jag kände att även om orken inte fanns så gick allt min väg så imorgon hoppas vi på en dos mer energi o glädje så e vi snart åter :)

Kämpa på!

Kram Jenny (som är åter efter en sommar i London); 22 september, 2008 20:16
Anna sa...: Jenny!!!
you're back!
tror eg att alla känner igen känslan av att inte räcka till och att bara vilja ge upp. men varför pratar man inte om det?? kände att frågan behövde uppmärksammas här i bloggen för det är inte så att alla bar skrattar, är snygga och har perfekta liv. det blir jag så galen på ibland. denna ytliga fasad av lycka när alla egentligen tar hand om tvätt och snoriga ungar.
fram för diskbänksrealism i bloggarna!!!!

nåja...
stor kram till dig för din peppning.
kram kram!; 23 september, 2008 09:59