efter min nästan religiösa upplevelse första gången var jag nästan rädd för att ge mig på det igen.
för min fasta övertygelse säger mig att andra gångens träning alltid är värst.
man tror att man ska hålla samma euforiska anda som första gången.
men sanningen är den att man förmodligen har lite träningsvärk & att det bara är jobbigt.
och så var det.
det var blodsmak & och faktiskt inte roligt.
nu ikväll, efter en fantastisk dag, gav jag mig ut för fjärde gången.
och sanna mina ord om det inte var härligt härligt.
det dundrade i stegen.
och jag gick nästan ingenting alls.
benen gick nästan av sig själv och jag tog kontroll över andningen.
det var galet härligt.
inte ens det faktum att "take my breath away" var låten för spurten fick mig att ge upp.
kanske kanske kanske skulle köpt dom där nya joggingskorna jag provade idag i alla fall... istället blev det höstskor till Blixten

4 kommentarer:
Bra sweety! Keep going! :D
Gött att det börjar lossna för dig!
emma: det är bara för att du ska flytta hit ;D
mia; tack, ja det känns härligt!
Vad glad jag blir :) Det är så skönt när man blir lite springfrälst, Har man en gång utstått det så lossnar det aldrig. ;)
Själv har jag fått börja på ny flåsig kula, efter en sommar med idel förkylningar, sjukor och extrakilon på kroppen. Lite som att börja på nytt, men bara man vet att börjar man lugnt så blir det skönt efter sisådär några gånger :)
Du kommer ju hit på lördag!!!
Skicka en kommentar