bästa bästa

ibland känner jag mig helt ensam om att ha dagar då allt går i c-dur.

utan specifik anledning.

det känns bara inte rätt.

anemi, fortfarande förkyld, fyra dagar kvar till lön, inte middag med familjen och städdag innan jobbet.

inte världens undergång.

alls.

men jag orkar bara inte nåt.

tänk då att jag har en vän som tar sig tid och pepp-sms'ar mig till stora leendet.

dammsugningen gick som en dans och kaffet doftar ljuvligt.

tack världens bästa Linda för att du är min vän.