♥

stapplade hem i blåst och ishalka efter en dag på jobbet som avslutades med tårar.

på grund av otillräcklighet och allmänt kaos.

efter fyra likadana dagar får min lilla hjärna och själ nog och måste pysa med lite tårar.

Blixten ser på mig att jag är ledsen trots att tårarna torkat och de röda ögonen göms något bakom glasögonen.

han känner på mig i ansiktet med sina små händer och värmer mina kalla kinder.

han säger att han saknat mig och att han tycker att jag är fin.

- du ska inte vara ledsen mera nu mamma.

så tar han fram sina favoriter av min sjalsamling och börjar knyta dom kring våra huvuden.

& vet ni?

han lagade mig.

på fem minuter.

jag känner mig fortfarande mjuk i själen av hans tender love and care.

min lilla Blixt, du har egenskaper som man inte kan lära sig - dom kommer medfödda.

du ser människor.