innan de stora tankarna kom ikapp mig och gjorde tonårstiden till den värsta perioden i mitt liv.
lillgammal tjej som aldrig var tyst eller stilla.
som hade en låda i byrån för kläder som använts bara några timmar innan det var dags för nya kreationer, gärna mammas fina spetsunderklänningar från sent 50-tal.
matglad och älskad, ja min barndom ser jag bara ljust på.
.JPG)
2 kommentarer:
Lätt att se hur brallisen blivit så söt!
Det man har i ryggsäcken kan både vara tunga saker att bära eller nåt man verkligen VILL bära med sig, som lyckliga minnen från en barndom, kärlek från en älskad familj... Kram
ha ha, gulledig!
barndomen är liksom lite innesluten i mystik, eftersom man inte minns allt...
Skicka en kommentar