fredag, februari 09, 2007

upprättelse!

äntligen!!! jag hade rätt!!

i onsdags kväll kände jag mig helt färdig. Brallisen oxå. tror jag la henne strax efter 18. sen orkade jag bara ligga på soffan efter en hel dag av gnäll och bråk. tänkte att det kan inte vara normalt att det ska vara så här. när hon har sovit i 12 timmar och går upp på morgonen så är hon pigg i en timme. sen börjar hon krokna och gnuggar sina små ögon. hon far runt runt och man ser att hon vill ha skoj men hon orkar inte. då bestämde jag mig!

igår morse tog jag bilen till DS barnakut. Brallisen var som vanligt trött och kinkig. men det var nästan folktomt där och vi fick snabbt hjälp av en ssk studerande från Röda korset. när vi väl fått ett rum så tog det nog bara 20 min innan doktorn kom in till oss. jag gick igen igenom hennes bakgrund. seg, rosslig, pipig andning sen november, tre öroninflammationer, en halsfluss och så lite moraxella som topping. doktorn tittade på mig, sen sa han:
- har hon låtit så här sen i november??
-ja, svarade jag.
- men hon har ju astma!
-ja jag har ju sagt det men ingen har ju lyssnat!
- har du inte varit med henne till doktorn?
- jo såklart jag har! (dah....)

ja ja. han gav i alla fall Brallisen en inhalation direkt på plats + betapred tabletter (6st). sen fick vi recept på Airomir coh Pulmicort samt en tredagarskur av betapred med oss hem. till dom där 2 inhalatorerna så fick vi även en nebunett. en hjälp för små barn för att dom ska kunna få i sig medicinen då dom inte kan dra två djupa andetag på beställning... men allvarligt, den ser ju ut som ett tortyrredskap från tidig bronsålder!! inte konstigt att Brallisen protesterera!!

under tjo och tjim har vi nu inhalerat ordentligt x 4 för att hon ska börja bli hjälpt av det hela. men tyvärr verkar ju bara Airomiren för stunden (luftrörsvidgande) och Pulmicorten tar ca 1 vecka innan man märker ngn effekt... suck!! men ändå så känns det ju oerhört befriande att vi äntligen fått en diagnos. nu vet jag att hon inte är värsta kink-tjejen. hon vill säkert vara glad och pigg men orkar inte för hon kan inte andas ordentligt. stackars Brallisen. imorse när vi inhalerat fick hon tom helt rosiga kinder.... usch att hon inte fått luft ordentligen förut. känns hemskt att han sa "men har ni inte varit till barndoktorn i V-tuna?" eh, nej!?! hur ska man veta att man måste gå till dom? trodde att husläkaren lixom skulle remittera om hon inte kände att hon klarade av det eller om hon misstänkte ngt. å jag som jobbar i sjukvården, känns som om jag borde gjort ngt mer... fy dumma! men nu kommer vi få hjälp på barnmottagningen så småningom - det här remiss förfarandet kan ju som bekant ta en 14-15 år....

en annan iakttagelse: när vi var på apoteket igår så handlade jag oxå en Berocca. bara för att vi är så opigga här hemma. fascinerande! tycker jag känner mig piggare redan. men: kisset blir helt otäckt! ser ut som om man druckit yes för det är grön-gult.... he he!

kramen!

4 kommentarer:

Nina sa...

Skönt att lilltjejen fått diagnos och är på bättringsvägen! Och angående Berocca... det blir värre... trust me!

Anna sa...

:D jag väntar med spänning!!!

Anonym sa...

Det måste samtidigt som det är tråkigt, kännas som en lättnad över att faktiskt VETA vad som är fel. Att leva i ovisshet är bland det värsta som finns. Brallisen kanske kan lära sig att tycka om den där inhalatorn, kanske som en liten leksak?! :) Lycka till!!!

Nina sa...

Mår hon bättre nu?