lördag, januari 22, 2011

en monstermammas bekännelse

för några veckor sedan var vi på Aquaria hela lilla familjen.
har ni varit där?
det är trångt, mörkt, blött & mycket folk.

på denna lilla lilla yta springer barn runt runt och skuffar mänskor åt sidan för att komma fram.

mina barn fick inte springa.
och ibland drog jag dom ylandes i gångarna när dom ville göra som dom andra barnen.

förra veckan var vi på teater.
inne i det lilla kapprummet fanns en klädhängare i mitten.
där sprang några barn runt runt så att ingen kom åt att hänga av sina kläder.

jag blir galen på sånt!
mina kids måste uppföra sig när vi är ute bland andra.
springa gapa & leka får dom göra hur mycket som helst hemma.

/hemsk morsa_80

annaliten kopiera

4 kommentarer:

Hon som gick sa...

Näe det där ska du inte ha dåligt samvete för. Att lära sina barn hur man beter sig ute bland folk är det bästa man kan ge dem.
Klart man vill att ens barn uppfattas som trevliga av andra, sen kan röjet få komma när det passar, t ex hemma.

smile sa...

Håller med!

När sonen började förskoleklass, sex år gammal, fick vi höra att han var FÖR väluppfostrad. För det var inte de andra barnen och då blev det lite jobbigt ibland. Man häpnar, eller hur? Men vi fortsätter på vårt spår och är stolta över det. Så stå på dig! Och var stolt över det!

Camilla sa...

Jag håller helt med dig Anna! Springa får de göra hemma. Men visst känner man sig hemsk när "alla" andra barn springer som galningar.

Anna sa...

Hon som gick: jo, egentligen vet jag nog det - men när "alla" andra låter telningarna springa vind för våg börjar man ju undra... om man är Hitler light eller så.

smile: oj! kan man vara för väluppfostrad? och kan det vara ett problem? ja det är inte lätt att vara förälder det är det inte...

Camilla: vi är rörande eniga!!