tisdag, november 13, 2012

för alla dom som inte kommer hem till någon som frågar hur det är

han knöade sig fram till disken.
stapplade in från höger i kön.
osäker på om han var i vägen, och om vi verkligen köade.
han valde vant en budapeststubbe och en kaffe med det.
fick en kopp och darrade på handen när han slog upp den heta drycken, fumlade och tappade sockerbitarna.
mjölken räckte inte till hans kopp, killen i kassan tittade bara långt på honom utan ansats att hjälpa till.

en hand på hans axel, för att visa att jag sett honom.
noterat att det är han en människa som står där.
hjälpte honom till bordet.
omsprungna av en chokladtörstande fyraåring.
han som inte kommer hem till någon som frågar hur det är såg sin chans att bli lyssnad på, om än bara för 20 minuter.

jag fick veta att han arbetat som lärare, i språk.
att hemtjänsten ringde honom varje morgon för att kontrollera att allt stod rätt till.
hur 51 kronor för var middag drogs från hans pension.
om hans fascination för språket Esperanto.
han berättade om sin tre år långa brevväxling med en man i Polen.
och att nioåringar mycket väl kan klå vuxna i schack, man bör inte underskatta barn - det konstaterade vi tillsammans.

en reslig man på 87 vårar som för 40 år sedan tog för sig av livet.
mannen som idag firade årsdagen av sin frus död med en kopp fika på det lokala cafét.

så förändrades mitt liv en smula även denna dag.
insikten om det föränderliga i det här som vi kallar livet.
ödmjukheten inför ålderdomen och visheten.
vikten av att se varandra som individer och skapare av våra egna öden.

en dag som denna, då jag bara inte orkade baka själv utan for med min lilla skara ungar för att fika.


9 kommentarer:

Miss Marie sa...

så fint. tack för att du delade med dig.

liten sa...

Tack Anna, det satte tonen fint för min dag. Älskar när man chansar och öppet släpper in livet och det visar sig vara jackpot.

Anonym sa...

Så sitter jag här och blinkar bort tårar i ögonen... Du är så klok! Mycket fint gjort.

// Jenny

Anonym sa...

Så fint....! Tårblanka ögon här med
Kram Sofia

miasvardag sa...

Åh, så härligt! Tårar i ögonen...

Marielle sa...

Åh!

Librarybeth sa...

Wow! Vilket möte!!!! Den sortens möte bär man med sig länge efteråt, kanske faktiskt för alltid. Vilken grej och vad han kunde och ville berätta.
Tack för att vi fick veta av dig!!!

anna sa...

:) fint.

Anna sa...

kram på er alla!