torsdag, maj 23, 2013

lyxproblem

igår eftermiddag landade mitt blodsocker någonstans i knähöjd i samband med att båda var hämtade.
lätt komatös och med glasartad blick lyckades jag till slut slänga ihop falukorv och makaroner.
och mina ungar; mina fantastiska ungar, de fortsatte att kvittra och skratta som om det inte var helt vanlig onsdag i maj.
i det bräckliga tillståndet jag var i då var det exakt lika jobbigt som att säg dra hem en tvååring från mataffären skrikandes JAG VILL HA GOOOOOODIS  eller att diskutera med en nioåring om att hon visst inte alls får gå på bio själv inne i stora staden.
precis lika.
lyxproblem.
barnen mina har inte fallit långt från sitt päronträd och pratar nästan oavbrutet under dygnets vakna timmar.
något som uppenbarligen även kan bryta ner även den mest luttrade och pratglada mamman.
igår. orkade. jag. bara. inte. lyssna.
det dåliga samvetet strikes samtidigt som de somnat.
när jag tittar på hur de ligger med sina små huvuden på kudden och andas lugnt.
helt tysta.
då saknar jag kvittret och förbannar att jag inte var en större mänska, en som kunde ta kontrollen över mitt blodsocker och bara vara.
den här föräldrarollen, den är min allra svåraste, den roll där det finns allra allra mest på spel.
idag, ikväll, då ska jag vara en fantastisk mamma som orkar lyssna på alla historier om maskar och orättvisor. som skrattar så det klirrar i glasen och som orkar vara nära nära.
mors dag på söndag, och jag tycker att vi alla borde fira oss själva för att vi kämpar och gör vårt bästa - heja oss! 

6 kommentarer:

Miss Marie sa...

Vi ar alla dar mer eller mindre ofta, och det daliga samvetet slar alltid till da. Imorgon ar en annan dag!

Frida sa...

I bland kanske mammarollen innebär att visa upp att inte ens mammor är perfekta? Du är är en grym mamma, fina du! Jag skulle gärna ha dig som min mamma!

I will not keep calm and you can fuck off sa...

Man skulle kunna säga att vi är hardcore.

en annan sa...

Frida har helt rätt vad gäller att en del av vårt jobb är att visa att även mammor har gränser och känslor, vi är inte perfekta.

Tänk annars vilka sjukt jobbiga ideal vi ger våra barn! DET är en viktig del av mammarollen!

Anonym sa...

Så bra skrivet. Känner verkligen igen mig.

Katja

Marielle sa...

Heja oss & våra små troll!