söndag, mars 25, 2012

huvudet upp och snoppen ner


sammanfattar den här roliga arbetshelgen i ett nötskal.
det där att jobba med kollegor man verkligen känner, kunna slappna av från coachandet lite, och bara vara i trygg förvissning att när jag ber om en extra trevägskran så vet hon hur jag tänker. stasmärket i pannan satt som en smäck och den där sena frukosten gjorde mig inte ett dugg.

delade ett av avdelningens rum med två vänner, fnissade oss till sömn och sov ganska gott denna korta natt.

fick nästan Nobelpriset av en far när jag berättade att snoppen måste vändas nedåt i blöjan för att slippa missöden och fick prata allvarliga saker med två (!) vuxna män iklädda sparkdräkt.
visst, min arbetsklädsel är landstingspyjamas men obalansen i att prata hjärnskador med någon som bär matchande kläder med sin sambo är så - eh, påtaglig.





hämtade hjärtegrynen som förgyllt sina morföräldrars helg och skyndade hemåt.
såg eftermiddagssolen fångad i de vackra vårblommorna och tänkte på hur mycket viktiga saker det är som händer i livet som väldigt få får veta. på gott och ont.

Sigge premiärcyklade den nya cykeln. ögonen fulla av bus och ett jävlaranamma - det kommer bli en rullande sommar det här, känner jag på mig!

avslutade kvällen med skakarumpandisco tills maken bad att vi skulle stänga av musiken.
det är synd om honom, som har en fru helt utan musiksmak.
men skaka rumpa, det kan hon.



2 kommentarer:

Marielle sa...

Jag älskar när du berättar om ditt jobb, det får mig att se fram emot att komma ut i verkligheten!

Resten av helgen verkar inte ha gått av för hackor den heller ;-)

Anna sa...

:) kul att kunna inspirera någon!
det var verkligen en fin helg